Jordgubbsloppet



Årets upplaga av Jordgubbsloppet i lilla mysiga Jättendal blev varm, solig och mycket trevlig. Kanonväder, sommar, jordgubbar, trevliga människor och sprudlande löplust!

För andra året i rad erbjöds också halvmarathondistans och för andra året i rad stog jag på startlinjen. Vi var 12 damer som kom till start och kanske dubbelt så många herrar.

Varmt var det, riktigt tryckande värme bitvis. Brukar inte ha några jätteproblem med värme, är bra på att dricka. Stora delar av banan är flack men de avslutande kilometrarna kan ta knäcken på vem som helst - Långa sega backar och värme är ingen optimal kombination....

Första kilometrarna gick lite trevande. Efter ett tag kom jag upp i rygg på två löpare som höll bra tempo, nästan för bra. Äh, tänkte jag, går det så går det - jag hakar på så lännge jag orkar. Första milen gick på ca 54 minuter - så fort har jag aldrig sprungit första milen på en halvmara tidigare men det kändes ok, banan var flack, solen sken, benen gick bra, sinnet var lätt och njutningen total.

Efter en dryg mil var jag tvungen att dra ner på tempot. Vet ju att efter passering i Mellanfjärden efter ca 15 km är det tuffa kilometrar mot mål. Och det blev riktigt tungt på slutet, hade inte mycket kraft att hålla tempot uppe, tappade tid. Fick en sista enegikick i den sega backen upp mot mål där hela gänget stog och hejade fram mig - Underbara ungar!

Förra året gick jag i mål på 2.05.nånting.. och målet för i år var att förbättra det resultatet. Och det gjorde jag, med råge - Är superhöjd med 2.00.40 - jag säger stort tack till draghjälpen jag fick på första halven av loppet!

Jordgubbsloppet är ett litet, mycket trevligt och välorganiserat lopp som vi kommer att återvända till.

Nästa år ska jag ta mig under 2 timmar, var så säker!





Det var inte bara jag som sprang. Här står Frida i vit tröja i första startled i Lilla Jordgubbslobppet. Supertaggad precis som kusin Isak i ljusblå keps precis bakom. Kom igen nu ungar!!

Frida kämpar på bra och ger allt med draghjälp av moster Mia

Tre superduktiga kämpar med välförtjänta medaljer. Inget lopp har så underbara medaljer som dessa - Otroligt fina träjordgubbar! Kusin Lukas sprang i år 2,5 km för första gången och gick in på en tolfte plats. Imponerande!

Hela gänget som sprang - Jag, Mia, Isak, Lukas och Frida.

Hur vi firade våra fantastiska prestationer??? Med jordgubbstårta, så klart!