Zumba - Nej tack!

Det är lika bra att inse - Jag är en löpare som går igång på att enformigt pinna på, kilometer efter kilometer. Jag njuter av ensamheten och enkelheten.  För mig är känslan efter ett långpass mer tillfredställande än höftvickningar i sambatakt.

Jag testade Zumba igår. Ett konditionskrävande danspass, influerat av salsa, samba, merenge och en massa andra exotiska danser. Rulla höfter, jucka, skaka allt som går att skaka... Var avslappnad, böj på knäna, släpp lös höfterna - Kom igen, släpp loss, ingenting är rätt, ingenting är fel. Yeee Zuuumba!!!!

Jag gav det verkligen en chans, det gjorde jag. Problemet var att mina höfter lossnade aldrig. Som ett stelopererat kylskåp gjorde jag mitt bästa för att följa våra otroligt inspirerande instruktörer, Daniel och Katriina. Det blev aldrig riktigt bra....och det var aldrig riktigt kul....för mig.

Salen var knöktjock med folk. Zumba verkar vara en träningsform som tilltalar många. Kul med något nytt.
Jag är jättenöjd och glad att jag vågade testa men...Zumba - nej tack!!